För ungefär två veckor sedan kom vi till Cairns, efter en månad på vägen.

Tyvärr finns det inga gratis eller billiga campingar i närheten av staden.
Så vi bor på den billigaste husvagnscampingen i staden. Man kan bara säga att det inte är den
trevligaste campingen vi varit på. Nu när vi även har fått jobb skulle vi gärna bo på ett annat
ställe, men det kostar 10 dollar mer per dag på de andra ställena, så det är inte riktigt värt det.
Här har nämligen de permanenta husvagnar som folk har köpt för att bo i, och många av de människorna är väldigt speciella. Man ser dem springa här fram och tillbaka, och vi har en granne som
alltid har hög musik på kvällarna (verkar som de dricker varje dag) och man kan höra folk skrika
på varandra ibland.
Köket verkar de städa max en gång i månaden eller så. Det är nämligen alltid ganska skitigt och ett
väldigt trött ställe. Badrummen är väl helt okej, och det är en husvagnscamping, så vi slipper
duscha utomhus i kallt vatten.
Det går inte någon nöd på oss, men det är synd att campingen inte är lite trevligare.

Det känns lite konstigt att bo i bilen nu när man inte reser omkring längre. Man är ju van
att bo i ett hus och ha allting mer eller mindre för sig själv. Men här bor man i sin transport
och när man öppnar dörren finns det alltid andra människor runt omkring. Vi delar kök och badrum
med väldigt många andra människor. Så lite lustigt känns det, men det är inte några problem direkt.

Vi kan inte säga att vi har sett eller gjort så mycket här omkring. Första veckan i Cairns
umgicks vi mest med katrin och Clemens (två av de tyskarna vi träffade för första gången i Agnes Water). Det var nämligen deras sista vecka i Australien.
Jag har iaf äntligen skickat iväg min dator. Så nu är det bara att vänta och se när jag får tillbaka den.
Förmodligen om ett halvår eller så.

Vi har iaf sökt lite jobb här. Janne har pratat med nästan varenda ljud och ljus företag.
Och jag har varit och sökt jobb på ett par caféer. Jag hade en väldig tur som gick in till
rätt café vid rätt tidpunkt, för jag fick komma in på provjobb samma dag. Och sedan fick
jag jobbet. Det är ett litet café här i förorten, i närheten av campingen.
De sökte någon för ca 12 timmar i veckan, men jag kanske kommer kunna få mer jobb för det
verkar som om de kanske ska sparka en av killarna som jobbar där. Dåligt för honom, men bra för mig.
Jag är otroligt glad för att jag slipper plocka frukt, och dessutom få jobba i ett café som jag velat göra
i flera år. Nu kan man äntligen säga att man faktiskt har erfarenhet från café. Och här i OZ när man söker jobb ärderas första fråga: "Can you work a coffee machine?"

Janne fick jobba ett par timmar igår på ett ljud och ljus företag. Så förhoppningsvis kan han få mer jobb framöver.

Vi har inte planerat vår vidare rutt ännu. Hur länge vi stannar i Cairns beror på hur mycket pengar vi kan spara ihop.
Tanken är iaf att vi först ska åka till Alice Springs och Uluru innan slutet av oktober.
Vi hade kanske inte tänkt köra dit från början, men vi tog oss en titt på kartan och den resan är ingenting jämfört medde avstånden vi kommer göra.  
Vi ska bestämma oss om vi ska åka upp till Darwin och ner längs med hela västkusten eller om vi
åker neråt mot Perth efter Uluru istället. Vi får se hur mycket tid vi har och vad vi känner för då, antar jag.

Man kan inte hjälpa att få lite hemlängtan ibland. När man sitter här och tänker på våra fem månader i OZ, känns det som om tiden har gått ganska fort men samtidigt känns det som att vi har varit här väldigt länge. Och så tänker man på att vi ska vara här i sju månader till, så känns det ännu längre och man får lite hemlängtan.Man är van att alltid ha familj och vänner tillgängligt, men här har vi bara varandra.
Det är väldigt svårt att hitta bra och trevliga människor som man skulle kunna tänka sig att resa med
och umgås mycket med. Vi hade tur att träffa på tyskarna som alla är väldigt härliga.
Tyvärr har ju två av dem åkt vidare med Flo och Rick är ännu kvar. De jobbar ca 10 mil härifrån på en farm, men vi har pratat om att åka vidare tillsammans sedan.

Här börjar det bli varmare igen, nu är vintern över och det börjar bli väldigt svettigt i bilen. Och vi går dessutom mot ännu varmare tider.
Känns lite lustigt eftersom där hemma börjar ni gå mot höst och vinter. Jag hoppas att det inte blir samma långa kalla vinter som förra året. Vi vill ju komma hem till våren nästa år :)
Jag hoppas att alla har haft och har en bra sommar. Och väldigt skönt för mamma och pappa som slutat med korna, och har haft deras första "lediga" sommar!

Nu ska jag sluta tråka ut er med denna långdragna text, dessutom måste jag och Janne lyfta på våra rumpor och åka och göra något vettigare på den härliga söndag.

Ta hand om er!